de

del

Foto: Juan Manuel Valdivia

Múuch’kabilo’ob, u múuch’o’ob kaaj yéetel kajnáalo’obe’ tu ts’áajo’ob k’ajóotlbil tu táan kaaje’, jump’éel ts’íib tu’ux ku jach k’áat óoltiko’ob ti’ u jala’achil u lu’umil Méxicoe’, ka yanak u séeb je’elsik u seen ch’a’akal che’ ichil u jaatsil 5 Tren Mata, tumen “táan u k’a’abéetkunsa’al máakinaria ku k’askúuntik u jejeláasil kuxtal yaan Quintana Roo yéetel u Péetlu’umil Yucatán”. 

Ju’une’ mokts’íibta’ab tumen maanal 24 u p’éel múuch’kabilo’ob. Ichilo’obe’ ti’ yaan Cenotes Urbanos, Grupo Gema del Mayab, Voces Unidas de Puerto Morelos, Moce Yax Cuxtal, Jaguar Wildlife Center, Siempre Unidas, Red de Formadores Socioambientales, Asociación de Prestadores de Servicios Acuáticos de la Riviera Maya, Pasión por Playa, Cooperativa Turística de Playa del Carmen, Sindicato de Buzos del Caribe, Centinelas del Agua, Mujeres y Biodiversidad, Riviera Maya Sostenible yéetel Flora, Fauna y Cultura de México.

Tu ya’alajo’obe’ ti’ le k’áaxo’oba’ ila’an yaanal maanal 188 u p’éel u jejeláasil che’ob yéetel ba’alche’obi’, ts’o’okole’ yaan ti’ le je’elo’obo’ táakbesa’an tak ichil u tsolts’íibil kuxtal sajbe’entsil yanik u ch’éejel beeta’an tumen Norma Oficial Mexicana NOM059-SEMARNAT-2010, tumen je’el bix u bin u yokol meyaj te’elo’, beey ku bin u k’askúunta’alo’.

 

También te puede interesar: Formalizan ecologistas la solicitud de detener obras en el tramo 5 del Tren Maya

 

“Táan k k’áatik ti’ u jala’achil u lu’umil México ka je’elsa’ak meyaj te’elo’, yéetel ka u k’ub u t’aan ti’al u yutskíinsik ba’ax táan u k’askúunta’al; ma’ chéen k’áaxi’, tak miatsil yéetel k’ajla’ay. Beyxan, ka u chíimpolt ba’ax jets’a’an tumen  Ley General del Equilibrio Ecológico y la Protección al Ambiente (LGEEPA), Ley General de Desarrollo Forestal Sustentable (LGDFS), Ley General de Vida Silvestre, Ley de Hidrocarburos, Ley de Aguas Nacionales, Reglamentos de Cuevas, Cenotes y Cavernas de Solidaridad y Tulum, yéetel u jeel a’almajt’aano’ob k’a’abéet ti’al le meyajo’”, ku xo’okol te’e ts’íibo’. 

Múuch’kabilo’obe’ táan u k’áatiko’ob xan ti’ u jala’achil Quintana Roo, ka táan óolta’ak yéetel ka k’a’ajsa’ak u mokt’aanil Acuerdo General de Coordinación para la Sustentabilidad de la Península de Yucatán (ASPY), beeta’ab ka’alikil táan Conferencia de las Naciones Unidas Sobre Cambio Climático tu kaajil Cancún Quintana Roo, tu ja’abil 2016, ka’aj ook u beet u jala’achil Carlos Joaquín González.

Ti’ le je’elo’, maanal 190 u p’éel noj lu’um táakpaji, ts’o’okole’ Méxicoe’ tu jets’aj u t’aanile’ yaan u kaxtik bix u chan ch’éensik u jóok’sik u gaasesil efektóo inbernaaderóo, ichil uláak’ ba’alo’ob.

Xak'alutskíinsa'an tumen: Sasil Sánchez Chan