de

del

Foto: CICY

U jeenetikoil máaterialil jayp’éel yukatekoil xíiwo’ob, jela’antak yéetel sajbe’entsil yaniko’ob te’e lu’uma’, yaan u much’a’al kaláantbil ti’ u baankosil jéermoplaasmáa, ti’al u béeytal u yutsil xak’alta’al yéetel u péektsilta’al u kaláanta’al u jejejláasi wíixo’ob tu paachil k’iin, ba’ale’ yaan u jach ts’aatáanta’al le xíiwo’ob sajbe’entsil yanik u ch’éejelo’ob, le ma’ jach suuk u yila’alo’obo’ wa le ma’ tu jach béeytla u k’i’itbesa’al.

Tuláakal le je’elo’ jts’a’ab k’ajóoltbil tumen Aleida Díaz Castellanos, máax jo’olbesik u meyaj u kúuchil Laboratorio Regional para el Estudio y Conservación de Germoplasma, k’ajóolta’an beey GermoLab, ti’ u kúuchil Centro de Investigación Científica de Yucatán (CICY). Tu ya’alaj le meyajo’ yaan u béeytal ikil táan u meyaj Jardín Botánico del Germolab, tumen kúuchile’, jump’éel ti’ le lajunp’éel yéeya’ab ichil tuláakal yóok’ol kaab, tu ketlamil GGI-Gardens Awards Program, ti’ u ja’abil 2023. 

 

En español: Buscan conservar ADN de plantas endémicas y amenazadas de Yucatán

 

Le ketlamilo’ ku yáan meyajo’ob ku beeta’al yóok’ol kaab, ti’al u kaláanta’al u jenoomikail jejeláas lu’umil xíiwo’ob yaan, ikil u mu’uch’ul u jach kuxa’an xíiwilo’ob ti’ jardiines,  ts’o’okole’ jach ts’aatáanta’an le kúuchilo’ob tu’ux much’a’an u baatsil le xíiwo’obo’ yéetel u jeeneresoil mix juntéen yáax ts’a’abak ti’ biorrepositorios beeta’an tumen Global Genome Biodiversity Network (GGBN).

Díaz Castellanose’ tu tsolaje’ te’e tu yáax jaatsil meyaj CICYe’ yaan u much’ik jejeláas le’ob ti’al u beeta’al jenoomikáa xaak’alo’ob ti’ jun jaats xíiwo’ob much’a’an tu kúuchil Jardín Botánico del GermoLab, ti’al beyo’, kéen ts’o’okoke’ u túuxta’al muestráas yéetel ba’ax ojéela’an yóok’lalo’obe’ nupa’an yéetel jump’éel Biorrepositorio tu noj lu’umil México. Le ts’ook je’ela’, múul beeta’an yéetel Universidad Autónoma de Aguascalientes (UAA). Beyxan, tu ya’alaje’ yaan u ts’a’abal yéetel yaan u kaláanta’al u jejeláasil xíiwo’obe’ tu kúuchil Herbario ti’alinta’an tumen CICY, je’el bix xan tu kúuchil Herbario ti’ UAA.
Uláak’ ba’ax tu ya’alaje’, tuláakal ba’ax kun chíikpajal ti’ le meyaja’ ti’ kun much’bil tu biorrepositoriosil GGBN ti’al u béeytal u xak’alta’al tumen je’el máaxak ajxaak’alilo’ob yóok’ol kaab.

Ichil le xíiw ku tukulta’al yaan u ts’aatáanta’alo’ ti’ yaan: Gaussia maya; Guayacán (Guaiacum sanctum); biznaga Mammillaria gaumeri, yéetel Granadillo (Platymiscium cf. Yucatanum), ichil uláak’o’ob.


U taak’inil u meyajta’al xaak’ale’ yaan u ts’a’abal tumen Global Genome Initiative for Gardens (GGI-Gardens), Botanic Gardens Conservation International (BGCI), yéetel United States Botanic Garden (USBG) (JCDO / Divulgación).

Xak'alutskíinsa'an tumen: Sasil Sánchez Chan