de

del

Xpéets'k'inil

Salamandra yucateca, en riesgo por aumento de la mancha urbana, calor, falta de vegetación y de lluvias
Foto:

Jatsa’an beey juntúul chan ba’alche’ “p’íit sajbe’entsil’” yanik u ch’éejel ichil u tsoolts’íibil Lista Roja beeta’an tumen Unión Internacional para la Conservación de la Naturaleza (UICN), beyxan beey “tu yila’al wa yaan u kaláanta’al”, ichil NOM059, meyajta’an tumen Secretaría de Medio Ambiente y Recursos Naturales (Semarnat).

Luis Fernando Díaz Gamboa, máax jo’olbesik Red para la Conservación de Anfibios y Reptiles de Yucatán, tu ya’alaje’ u seen ch’a’akal u che’ilo’ob k’áax yéetel u seen nojochkíinsa’al noj kaaje’ ku beetik u p’áatal ich sajbe’entsil u kuxtal le chan ba’alche’a’. Kex tumen je’el u kanik kuxtal ti’ ya’abach kúuchile’, wa chéen pak’ yane’, je’elili’ u k’uchul u k’iinil u ch’éejele’, tu ya’alaj.

 

En español: Salamandra yucateca, en riesgo por aumento de la mancha urbana, calor, falta de vegetación y de lluvias

 

U boonil u paache’ jejeláas, yaane’ ch’ooj yéetel samal boox, beyxan samal boox, wa chakbok’e’en; yaan u wáawayil óol koob u boonil; tu chúumukil u ka’ap’éel u yiche’ yaan jump’éel chowak paarchei’. u kaal yéetel u wíinkilal xpéets’k’iine’ koob boox u wíinkilal. Suuka’an u yila’al Yucatán, beyxan Quintana Roo, ba’ale’ ojéela’an yaan uláak’o’ob tu chúumukil-noojol Kaanpech yéetel uláak’o’ob tu xamanil Belice. Kaja’an ti’ kaabal k’áaxo’ob yéetel naats’ ti’ áaktuno’ob wa ts’ono’oto’ob. 

Xak'alutskíinsa'an tumen: Sasil Sánchez Chan