Le 26 ti’ agosto máanika’, k’a’ajsa’ab u k’iiinil Día Internacional contra el Dengue, tu’ux páayt’anta’ab kaaj tumen jejeláas u mola’ayilo’ob toj óolal ti’al u mui’uk’akúunsa’al ba’ax táan u beeta’al ti’al ma’ u k’oja’antal máak, tumen tu k’iinilo’ob ja’ajalile’ jach ku ya’abtal u jejeláasil k’oxol Aedes aegypti, tumen leti’ tsa’aysik le k’oja’anilo’.
Yóok’lal túun le je’elo’, u jo’olpóopilo’ob Secretaría de Salud (Ssa) tu beetajo’ob u yáax múuch’tambalil Sistema de Gestión de Incidentes en Salud Pública por Dengue (SGI-SP Dengue) 2023, ti’al u mu’uk’ankúunsa’al ba’ax táan u beeta’al ti’al ma’ u jach tsa’ayal se’en, mix u jejeláasil se’en ku ts’áak yóok’lal u chi’ibal k’oxol, je’el bix dengue, zika, chikungunya yéetel paludismo.
Ruy López Ridaura, máax jo’olbesik Centro Nacional de Programas Preventivos y Control de Enfermedades (Cenaprece), tu tsikbaltaj ti’al u béeytal u yutsil ts’aatáanta’al k’oja’ane’, k’a’anan xan u yantal noj mu’uk’an meyaj ichil mola’ayo’ob, yéetel ichil u yóox jaatsil jala’ach, ti’ kamp’éel ba’al: u yutsil ts’a’akal máak, u yúuchul meyaj ti’al ma’ u tsa’ayal yéetel u yantal kóontrol, íintelijensyáa éepidemioloojikáa yéetel u tsikbalta’al ba’axo’ob talamil ku taasik.
En español: Consulta aquí las colonias de Mérida donde habrá fumigación contra el dengue
Tu tsikbaltaj xan u k’a’ananil u yutsil xíimbal ba’ax k’ajóolta’an beey acción vectorial, tu’ux ku yila’al tumen jala’acho’obe’, ka yanak u xu’ulsa’al je’el ba’axak ka u beet u tóop’ol k’oxol, ikil u beeta’al nu’ukbesajo’ob k’a’aytajil yéetel déeskacharrisasyoon.
Ti’ múuch’tambal beeta’abe’, ila’ab ka utsil béeyak u yúuchul múul meyaj ichil Comando de Incidencia para Prevención de casos de Dengue, táan u jo’olbesa’al tumen Dirección General de Epidemiología, tumen u mola’ayil Ssa.
Ricardo Cortés Alcalá, máax jo’olbesik Promoción de la Salud, tu ya’alaje’ yaan xan u péektsilta’al jump’éel nu’ukbesajil k’a’aytaj ti’al u ya’alal ba’axo’ob sajbe’entsil yaan ti’ wíinik yóok’lal le k’oxolo’, ti’al beyo’ u tselik kaaj je’el ba’axak ka u yakkúuns ja’ tu’ux ka tóop’ok k’oxol; u yilik máak ma’ u seen chi’ibil yéetel u bin yiknal ts’ak yaj kéen k’a’abéetchajak.
Xak'alutskíinsa'an tumen: Sasil Sánchez Chan