de

del

Me’ex kay

Ba’alche’ chéen tu petenil Yucatán ku yantal ts’o’okole’ k’a’anan ti’al kuxtal yaan ich ja’
Foto: Inapesca

Me’ex kaye’ juntúul ba’alche’ ku yantal chéen tu petenil Yucatá, le beetik jach táaj k’a’anan ti’al kuxtal ku yantal ich k’áak’náab, tumen beey chéen te’e lu’um ku yantala’, ku chan ko’ojtal kéen ko’onok. Ichil ba’ax ku ya’ala’al tumen ajxak’al xooko’obe’, mina’an u sajbe’entsil u ch’éejel ba’ale’ u seen máan chukbile’ je’el bix u beetik u k’éexel ba’al.  

 

También te puede interesar: Pulpo maya, exclusivo de la península de Yucatán con alto valor ecológico y comercial

 

Alejandro Medina Quej, máax jo’olbesik u jaatsmeyajil Química y Bioquímica ti’ u kúuchil Instituto tecnológico de Chetumal, tu tsolaj le ba’alche’a chéen jump’éel ja’ab, wa jach u ya’abile’ jun ja’ab yéetel uláak’ táan chúumuk ku kuxtal;’ ti’al u páajtal u chu’ukule’ unaj ts’o’ok u xuultal, tumen je’el u k’uchul u p’is tak jump’éel meetróo.

Jeets’el ku béeytal u chu’ukul ichil u yáax k’iinil agosto tak 15 ti’ diciembre, ti’al u yantal u k’iinil u k’uchul u xch’upul ba’alche’il tak tu’ux ku yantal u mejenil. Suuka’an u yila’al Isla del Carmen, Kaanpech tak Isla Mujeres, Quintana Roo. 

Ichil ba’ax jets’a’an ti’ Diario Oficial de la Federación, tu lu’umil Yucatáne’ yaan kex 22 u p’éel kúuchil jets’a’an tu táan Comisión Federal de Prevención de Riesgos Sanitarios (Cofepris) tu’ux ku páajtal u meyajta’al ti’al u túuxta’al Unión Europea. Kaanpeche’ yaan 110 u p’éel kúuchil ti’al u líik’sa’al, beyxan 12 u p’éel u kúuchil u beeta’al bat, 25 kúuchil tu’ux je’el u páajtal u chu’ukul yéetel u meyajta’al me’ex kay. 

Xak'alutskíinsa'an tumen: Sasil Sánchez Chan