de

del

Caballito de mar

Juntúul kay óol beey juntúul tsíimine’
Foto: Hans

El caballito de mar (Hippocampus) juntúul kay úuch káajak u yu’ubal yóok’lal ichil u ja’il Caribe, ba’ale’ walkila’, ikil táan u seeb yantal u ta’il k’áak’náab, u chu’ukul x ma’ p’iisili’ yéetel u k’askúunta’al u yotoche’, táan u bin u yéemel le jaytúul yaani’, beey tu ya’alaj Adán Caballero Vázquez, u aj xak’al xookil Unidad de Ciencias del Agua del Centro de Investigación Científica de Yucatán A. C., máax tu tsolaj xane’, u ja’ilo’ob u Petenil Yucatáne’ k’a’anan ti’al le ba’alche’a’, ts’o’okole’ k’a’anan ti’al u kuxtalil k’áak’náab. 

Tu ya’alaje’, le ba’alche’a’ juntúul kay yaan u wíinkilal beey tsíimine’ tumen beey úuchik u k’a’ananchajal ka’aj k’éex kuxtal yóok’ol kaab. Ku kuxtal ichil jump’éel tak jo’op’éel ja’ab yéetel ku k’uchul u p’isik tak 29 cms u chowakill. U aalile’ ma’ táan u máan ti’ 500 graamos kéen nojochchajaki’. Óoxp’éel ti’ u kamp’éel jejeláasil hipocampos yaan tu noj lu’umil Méxicoe’, ka’ajan ti’ u jáail ja’ilo’ob Golfo de México, tu Petenil Yucatán yéetel u ja’il Caribe.

 

También te puede interesar: Caballito de mar, especie mítica del Caribe

 

Ichil xaak’alo’ob beeta’an yóok’lal le kaya’, ojéela’an yanchaj kex wey yóok’ol kaab kex walkil 40 ja’abo’ob paachile’, yéetel k’a’anan tumen ku meyaj ti’al u yila’al beyka’aj uts yanik kuxtal te’e k’áak’náabo’.

Beey túuno’, aj xak’al xooke’ tu tsikbaltaje’, yaan xaak’alo’ob ts’o’ok u beetik Punta Cancún yéetel tu aak’alilo’ob Bojórquez yéetel Nichupté, tu’ux ku yila’ale’ u ch’éenel u yantal u su’ukil k’áak’náabe’ ku beetik xan u ch’éejel u yotocho’obi’.

Xak'alutskíinsa'an tumen: Sasil Sánchez Chan