de

del

CFE tu ya’abkunsaj u muuk’il meyaj u súubestasyonilo’ob Tulum yéetel Chetumal, yóok’lal Tren Maya

Incrementa CFE capacidad de las subestaciones de Tulum y Chetumal, por el Tren Maya
Foto: Fernando Eloy

U mola’ayil Comisión Federal de Electricidad (CFE) táan u ya’abkunsik u muuk’il u meyaj u súubestasyonilo’ob sáasil yaan Tulum yéetel Chetumal, tu péetlu’umil Quintana Roo, ikil táan u beeta’al meyajo’ob k’a’anan yóok’lal Tren Maya. Meyajo’obe’ unaj u ts’o’oksa’al ti’al u winalil julio ti’ le ja’aba’, k’a’ayta’ab tumen máax jo’olbesik CFE, Manuel Bartlett Díaz.

Tu súutukil úuchik u táakpajal ti’ u ja’atskab tse’ekil u jala’achil México, Andrés Manuel López Obrador, ti’ le lunes máanika’, Bartlett Díaze’ tu tsikbaltaj bix yanik meyajo’ob táan u beeta’al te’el tu’ux kun máan u bejil le Treno’.

 

En español: Incrementa CFE capacidad de las subestaciones de Tulum y Chetumal, por el Tren Maya

“Tren Mayae’ jump’éel meyaj táan u k’exik ya’abach ba’al tu petenil Yucatán, yéetel ti’ uláak’ jo’op’éel péetlu’umo’ob ti’ u noojol-lak’in, u noj lu’umil México, tumen leti’e’ noj meyaj asab nojoch táan u beeta’al yóok’ol kaab. Ti’al u meyaj Tren Mayae’ k’a’abéet xan u meyajta’al u muuk’il sáasil, ti’al u p’éelilchajal yéetel u muuk’il meyaj sáasil ts’a’aban tu noj lu’umil México”, tu ya’alaj.

53 u p’éel u meyajilo’ob kun beetbil ti’ alta tensyon, beyxan ti’ súubestasyones elektriikáas yéetel ti’ u liineasil traxion ts’a’aban ti’ ukp’éel péeketesil k’aaba’inta’an SET (Subestación Eléctrica Tractora). Chéen túun ti’al u sáasilkúunsa’ale’, u jaats bejilo’ob Quintana Roo (5, 6 yéetel 7) táaka’ano’ob ichil sáasil ts’a’aban ti’al u yáalkab u bejil ku káajal Jo’ tak Chetumal; 690 kiloometróos, ku taal u ts’áaj kex u 44 por siientoil ti’ tuláakal le bejo’. 

Yóok’lal ba’ax yaan u yil yéetel SETo’obe’, ti’ u yóoxp’éelile’ yaan wakp’éel meyajo’ob ichil u kaajil Nueva Xcan yéetel u áaeropuertoil Cancún,; ka’alikil ichil u SETilo’ob 4, 5,  6 yéetel 7, tu’ux táaka’an Playa del Carmen, Tulum yéetel Chetumal, yaan 34 meyajo’obi’; ti’ le je’elo’obo’ ts’o’ok u beeta’al u 20 por siientoil, yéetel tukulta’an u ts’o’oksa’al tu winalil noviembre ti’ u ja’abil 2023.

Ti’ jump’éel cha’ane’, e’esa’ab bix táan u bin le meyajo’obo’, yéetel tu k’a’aytaje’, yóok’lal jump’éel mokt’aan beeta’ab yéetel Fondo Nacional de Fomento al Turismo (Fonatur) jets’a’ab u beeta’al u 170 sáasil, jatsa’an ti’ wakp’éel páaketes, tu chowakil le ukp’éel jaats bejo’ob jóok’sa’an ti’ le Tren Mayao’.

Xak'alutskíinsa'an tumen: Sasil Sánchez Chan