Te’e k’iino’oba’, u ajxaak’alilo’ob Instituto Nacional de Investigación del Genoma Humano (Nhgri) yéetel jun jaats t||i’ Institutos Nacionales de Salud de Estados Unidos, tu beetajo’ob jump’éel noj meyaj ti’al u páatchaj u jóok’sa’al u jach chuuka’anil, xma’ xoot’olil yéetel utsil króomosoomáa ti’ wíinik. beey úuchik ts’a’abal k’ajóoltbil tu pik’il ju’unil Nature.
Nojba’al le je’ela’ tumen yéetele’ yaan u páajtal u beeta’al uláak’ xaak’alo’ob yaan u yil yéetel gonómica, ti’al beyo’ u páajtal u na’atal uláak’ ba’alo’ob yóok’lal k’ojaano’ob beyxan yóok’lal trasnstoornos yaan ba’al u yil yéetel bix u k’expajal cromosoma X.
Yéetel ba’ax kaxta’abe’, ku páajtal u beeta’al jump’éel chuka’an seekunesia, ti’al beyo’ u chukbesa’al xan jump’éel u genomail máak. Le beetike’, túumben xak’alo’ob kun béeytal u beeta’al yéetel.
Máax jo’olbesik Nhgrie’, Eric Green, tu ya’alaje’ “u páajtalil u beeta’al jump’éel u chuka’an sekuensiail króomosoomáa yéetel jenomaae’ k’a’anan meyaj yaan u yáantaj ti’al u jach na’atal bix u meyaj le je’ela’, beyxan ti’al u ts’a’abal k’ajóoltbil bix u meyaj ti’al u páajtal u jóok’sa’al u ts’aakil”.
Edición: Ana Ordaz
El desastre fue un punto de inflexión en la historia de México y de la sociedad civil organizada
Octavio Olvera
La prohibición de los plaguicidas es positiva, pero queda mucho por hacer
Rafael Robles de Benito
Más de 15 eventos gratuitos tendrán lugar en diferentes puntos de la capital yucateca
La Jornada Maya