Te’e k’iino’oba’, u ajxaak’alilo’ob Instituto Nacional de Investigación del Genoma Humano (Nhgri) yéetel jun jaats t||i’ Institutos Nacionales de Salud de Estados Unidos, tu beetajo’ob jump’éel noj meyaj ti’al u páatchaj u jóok’sa’al u jach chuuka’anil, xma’ xoot’olil yéetel utsil króomosoomáa ti’ wíinik. beey úuchik ts’a’abal k’ajóoltbil tu pik’il ju’unil Nature.
Nojba’al le je’ela’ tumen yéetele’ yaan u páajtal u beeta’al uláak’ xaak’alo’ob yaan u yil yéetel gonómica, ti’al beyo’ u páajtal u na’atal uláak’ ba’alo’ob yóok’lal k’ojaano’ob beyxan yóok’lal trasnstoornos yaan ba’al u yil yéetel bix u k’expajal cromosoma X.
Yéetel ba’ax kaxta’abe’, ku páajtal u beeta’al jump’éel chuka’an seekunesia, ti’al beyo’ u chukbesa’al xan jump’éel u genomail máak. Le beetike’, túumben xak’alo’ob kun béeytal u beeta’al yéetel.
Máax jo’olbesik Nhgrie’, Eric Green, tu ya’alaje’ “u páajtalil u beeta’al jump’éel u chuka’an sekuensiail króomosoomáa yéetel jenomaae’ k’a’anan meyaj yaan u yáantaj ti’al u jach na’atal bix u meyaj le je’ela’, beyxan ti’al u ts’a’abal k’ajóoltbil bix u meyaj ti’al u páajtal u jóok’sa’al u ts’aakil”.
Edición: Ana Ordaz
Su pensamiento estaba alimentado por la pedagogía de su tiempo
José Díaz Cervera
Narra las vivencias de una estudiante de veterinaria que desde su infancia siente amor desmedido por los puercos
Carlos Martín Briceño
La decisión se fundamentó en informes que acreditan actividades ilícitas de carácter transnacional
Reuters